Bär en doft som inte är min egen. Jag trivs och vill inte skala av den. Nej, jag tänker inte sluta fantisera.
Jag vill bevara de ögonblick som får mig att känna att jag lever; att det finns lungor och hjärta, även i mig.
Mitt försvar är alltid svagt, jag faller först. Ber; ta hem min kropp från slagfältet. Jag är fanbäraren i ett slag.
söndag 14 juni 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar