torsdag 2 juli 2009

Försöker acceptera ett öde jag inte vill kalla mitt, som jag inte vill ha nära intill. Istället drömmer jag mig bort till andra städer och platser, där det inte spelar någon roll vad som händer. Där jag får leva i nuet, det går inte här. I tid och otid går allt sönder.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar