tisdag 22 september 2009

Vinden var fantastisk, den blåste genom mitt korta hår och svepte nästan iväg mig, upp, härifrån. Jag ville bara klä av mig och ställa mig mitt i blåsten, dansa. Och sjunga. Rytmen var perfekt.

Det enda som saknades var någon att sjunga duett med,
det krävs två för en tango.

Och nu vill jag bara gråta.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar