Okej,
jag ska sluta ljuga. Det enda jag vill just nu är att någon ringer mig mitt i nätterna för att säga någonting helt oviktigt och sedan avsluta med; "det var nog allt. Du är så fin." Att kunna byta ut min egen doft mot någon annans, bära den som man bär parfym och känna att det nästan, nästan är min doft också. Att någon skulle se på mig med "that face" som bara avslöjar allting, det ska inte finnas några murar, det ska bara finnas hav att flyta på och ängar av mjuka blommor att ligga på. Ögon att drunkna i, tankar att dela, händer att hålla i. För det känns så tomt och varför kan inte den där fina känslan infinna sig i min mage, varför kan inte mina ögon glittra, varför är mina händer kalla?

Just nu är jag bara så trött på att vakna och känna mig ensammast i världen.