Han verkar alltid ha bråttom, en buss att passa kanske.
En lugg som ser ut att sticka i ögonen. Han har en
nacke jag vill röra vid. Händer jag vill göra till mina.
Han har det finaste namn jag känner till, det finaste
namn jag någonsin hört.

Men:
om det inte varit för att jag lade till honom på Facebook,
skulle han nog inte ha en aning om vem
jag är.