onsdag 7 april 2010




ETT: Vissa dagar är allt meningslöst. Åtminstone känns allt meningslöst. Då ställer jag mig framför min badrumsspegel och målar mina läppar röda tills jag inte längre känner igen mig själv. En svensk Hollywoodfru sa att hon känner sig exposed utan sitt läppstift. Idag var jag beredd att hålla med, för ett par röda läppar avskärmar mig inte bara från resten av världen, utan även från mitt naturliga jag.

Den jag
egentligen är.

TVÅ: Jag är rastlös i mig själv. Det händer att jag vaknar och känner hur det kryper i benen, i kroppen. Sådär att det blir svårt att somna om. Jag har mött människor som gärna placerar mig i facket Morgonmänniska. När jag sover känner jag inte hur det kryper. Vaknar jag, är det kört.

Det känns som myrornas krig under huden.

TRE: När jag är så trött på mig själv att jag vill kräkas, klipper jag i mitt hår. Håret är ändå bara döda celler och även om man kapar några, kan man vara hundra procent säker på att nu levande celler kommer att dö och så småningom växa ut i form av tunna hårstrån. Cellerna dör precis som vi kommer att göra en dag. Skillnaden är att vi förmultnar och finner andra vägar, vi kommer inte växa ut genom en skalp.

Antagligen är det därför jag har kort hår. Att klippa i det fungerar som terapi.

FYRA: När jag hör en riktigt bra låt vill jag helst bara lägga mig ned på marken och dö. Eller hoppa upp och ned, jubla.

Kontraster.

Många gånger har jag börjat dansa för mig själv i en rulltrappa, på en trottoar eller inne i en affär. Då önskar jag intensivt att ingen ser mig. Jag erkänner: jag är en smygdansare. Det är svårt att låta bli när det rycker i vänsterbenet och ljudvågorna finner vägen ut genom munnen.

FEM: Jag blir förälskad alldeles för ofta. Det händer tre gånger om dagen, i snitt. Jag blir förälskad i pojken på tunnelbanan med vackra ögon eller rufsigt hår. Jag blir förälskad i mannen som är på väg hem från jobbet, han som krampaktigt håller sin portfölj i ena handen och cigaretten i den andra. Jag blir förälskad i tanten som går långsamt med hunden i koppel. Jag blir förälskad i den föräldralediga som läser en bok på en bänk i solen. Jag blir förälskad i de flesta. Speciellt de som ser på mig. Och speciellt nu när det börjar bli vår.

SEX: Sådana där macarons är inte så goda, förresten. De är fina att titta på men smakar konstgjort.

Precis
som vi människor.

(SEX OCH EN HALV: allt gammalt finns sparat. här)

2 kommentarer:

  1. Allt det du skriver berör verkligen! Tycker att du använder ett otroligt vackert språk, väldigt imponerad och till och med avundsjuk :)

    SvaraRadera