Tre dofter: nybakade kanelbullar, herrparfym, våt asfalt
Tre smaker: nybakade kanelbullar, herrparfym, våt asfalt

Jag slickar asfalten där du gått, jag kryper i ditt stoft. De må ha sopat bort gruset från gatorna men sten fastnar i mina händer, river upp sår. Vägdamm fläckar ned mina kläder på samma sätt som dina ögon en gång gjort. Dina händer som aldrig dansade över min kropp. Jag minns allt. Jag kommer aldrig att glömma.

Mina fötter går över dina lemmar. Doften av herrparfym ligger kvar i luften. Det är saliv och salt. Tårar. Det är doften av regn. Det är dina lemmar, det är din hud täckt av bark från björk och gran. Det är solen och stjärnorna. Jag minns allt. Jag kommer aldrig att glömma.

Jag kastar kanelbulle efter kanelbulle. I papperskorgen. Från balkongen. Jag kastar dem, då jag vet att jag kommer förtära dem alla på egen hand. Jag vet: jag skulle skylla på att jag slickar mina sår. Att baka dem var ett tidsfördriv. Liksom jag. Jag var din bakduk, din jäst och din kanel. Det var min hud du knådade, det var mig du slängde bort.

Jag minns allt. Jag kommer aldrig att glömma.