Innan vi somnar läser jag ett kapitel ur Kometen kommer för henne. Aldrig blir man för gammal för att läsa om mumintroll och mumindal. Snusmumriken talar om hur farligt det är att skaffa sig för mycket ägodelar och hans munspel ljuder genom skogen. Sådär som det bör vara när man är ute på äventyr.

Jag vill ha ett munspel och äventyr.

x

När solen går i moln vågar jag ta mig ut igen och trots den höga luftfuktigheten går det att andas. Vi sitter i mitt kök och dricker kaffe, spelar Alfapet. Vi båda är relativt nyvakna och jag ber tyst för mig själv att den här sommaren aldrig ska ta slut. Trots att en scen ur Brokeback Mountain fick mig att vilja åka pulka, är jag inte redo än. Inte för mörker, inte för kalla vindar, regn som övergår i snö. Jag drar täcket över huvudet då. Jag vill att den här sommaren ska vara för alltid.

Närmre perfektion än såhär kan man nog inte komma. Och det är underbart och det skrämmer mig så.

x

Hittar mina gamla texter i olika häften och läser och minns. Minns hur jag kände då men inte vem jag var då. På några år har det hänt mycket. På några månader har det hänt mycket. Jag har vuxit. Inte bara på längden utan inuti. Inuti finns både barnet och en jätte, någonting att växla mellan. Kanske är jag på väg att bli vuxen nu. Är glad att nuet är nu och att annat tillhör det förflutna. Att vi är här.

x

ytorna skälver det är jordskalv
det blir ringar på vattenytan
det är sagor berättade för barn
i tusentals år
du hörde dem som liten
jag hör dem än idag

på repeat berättas dem
med samma röster och med samma ord
i den här staden bär vi dem
inom oss
det är sagorna vi är uppväxta med
sagorna som skapade oss
inte svek dåliga ursäkter brev

det är en ny väg med samma historia
det är sagorna vi skapade
som byggde upp oss

x

Nu vänder jag mig så ögonlocken faller ned
jag vill falla in i drömmarnas land nu
Tills ni kommer hit igen