Om morgonen:
Vaknar och kroppen är tung men ändå släpar jag upp den ur sängen. Tillåter inte mig själv att ligga kvar. Brygger kaffe och doften sprider sig i lägenheten. Det är en doft jag associerar med hemma, kaffedoften. Smaken är söt, trots att jag dricker utan mjölk och socker. Det är smaken av en perfekt morgon. Tystnaden, lugnet, tidningen och en stor kaffekopp.

Slår på Lars Winnerbäck och nedräkningen har börjar. Sex dagar till Falkenbergs IP och lyckoruset.

Om dagarna:
Det är för varmt för att tänka. Trots att jag endast bär ett eller två klädesplagg är det svårt att ta sig för någonting. Ligger helst i skuggan tillsammans med någon. I skuggan är det lagom varmt, svaga vindar smeker mina kritvita ben.

Om kvällarna:
Med min bästa vän vid min sida, drömmar i bakfickan och planering i huvudet beger jag mig mot en park. Vi beger oss mot en park. I tygkassen en halv dunk vin och plastmuggar. Det är söndag kväll men vi är inte ensamma i det grönklädda Stockholm. Kvällssolen värmer våra nakna ryggar och axlar. Med henne är jag trygg.

Somnar med en spinnande katt bredvid.

x

1. Jag vet inte riktigt vad jag ska säga, låter ett skratt fylla tomrummet istället
men ett skratt är svårt att få ned i skrift
2. Din röst, din blick, ditt skratt
Du har ögon som berusar en natt
3. Ibland vaknar jag med ont i bröstet och domnade armar
tårar som bränner bakom ögonlocken och det känns underligt
4. Vill göra natten till min och bita mig i tungan, skrika högt, kasta mig ut -

låter kroppsspråket tala istället för rösten
Den är ändå skör och skev och håller inte

x

Riv av mig masken,
blotta mig och tvinga fram den jag är
Visa mig stjärnorna,
jag ska visa dig mina
Det är planeter och nya solsystem, det är jag, du, vi
Vintergatan -

och jag ser inget slut på universum