Så fort skolan börjar, blir händerna kallare. Det börjar regna under eftermiddagarna och det läcker in i skorna. Det är knappt höst än. Himlen var som målad av Monet när jag gick hem idag, grå och diffus men oerhört vacker. Drömsk. Idag hämtade jag ut en vinterjacka på mataffären i centrum, en grön och fodrad parkas som ska värma mig ända in i april. Förhoppningsvis dröjer det innan den ska landa över mina axlar. Mina unga händer kommer att fåras och åldras igen, mina kinder kommer att vara konstant röda. Men -
det behöver vi inte tänka på riktigt än
än är det nästan sommar och oavsett om jag älskar fenomenet årstider
är jag villig att vänta ett litet tag till
Måste bli klar med mina vantar först
x
Att vakna och känna att någonting har fallit på plats är en fantastisk känsla. Att vakna med huvudet i fotändan av sängen och förvirrat stänga av klockan gör morgonen lite mer spännande. Att vakna om morgonen och bestämma sig för att det ska bli en bra dag.
Att för en gångs skull gå upp ur sängen, genom lägenheten och till tåget med lätta steg. Det är bara en vanlig onsdag som är ovanlig i sig. Det är den första dagen på nästan två veckor som jag känner mig glad. Glad på riktigt. Den förlorade pusselbiten har återigen hamnat på rätt plats.
Pusslet är inte korrekt lagt än men det är inte så konstigt, ett pussel med tusentals bitar tar tid att lägga. Den här pusselbiten är ett första steg på vägen.
Det är ett steg mot framtiden,
den framtid jag skall forma, förändra -
göra till min
Tack för din kommentar, den var hemskt rar.
SvaraRaderaDu skriver hemskt fint tycker jag.