lördag 18 december 2010

181210 landsvägar utan slut


På vilken landsväg ska vi gå. vilka regler ska vi bortse ifrån
Finns det ord vi inte bör säga? Låt oss säga dem ändå
Det går inte bestämma vilket väder vi får imorgon, inte heller låsa in
världen i en bur. Eller gömma det vi tänkt på i förstora kläder eller skor

Har du gått igenom skogen, sedan snön fastnade på marken och vattnet frös till is
Har träden blottat sig för dig, har stenarna berättat att
även de har hjärtan som slår
Har snön landat på dina axlar och värmt dig likt en filt: vit

Det finns inget stoft att kräla i, ingen aska att smeka över armar. Inget kol som svärtar ned händer, inget förkolnat trä efter gårdagens bränder. Aldrig några sirener som larmar. Vad gör man med nätter de nätter som aldrig vill ta slut? På vilken plats gömmer man sig då? Under golvplankor i ett skjul eller var som helst där man inte är ensam. I någons ena lunga?

Fåglarna i träden sjunger om en ensamhet,
den ensamhet du lever i

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar