tisdag 1 februari 2011

010211 men det slår i alla fall det slår i alla fall


Läser Herta Müllers bok Hjärtdjur och jag undrar vilket som är mitt. Vilket djur är mitt hjärtdjur? Något litet, fegt, svagt. Ett djur som har ett hjärta som slår tredubbla slag. Ett djur som är rädd för nästan allt och när det känner sig hotat slår det lilla hjärtat ännu snabbare. Det sägs att vi alla har ett visst antal hjärtslag att leva på, att dessa hjärtslag ständigt räknar ned och så småningom kommer de att ta slut. Mitt hjärta slår täta slag. Det räknar ned snabbare än ett normalt.

Hur stålsätter man ett svagt hjärta? Det finns inget murbruk att köpa, ingenting att spjäla upp det med. Ingen presenning som skyddar mot vinden. Det finns inga fotriktiga skor för ett hjärta, någonting som ska göra det lättare att gå.

En muskel som krymper ihop, sakta bryts ned. Hur drömmarna byts ut mot krav och stress. Hur drömmarna sakta lämnar hjärtat precis som luften lämnar lungorna när man andas ut. Det är viktigt att vara rädd om sitt hjärta, ta hand om det. (äta mycket grönsaker omega-3 nyttigt fett motionera) Mitt hjärta slår tusen slag i minuten. Det virvlar rök ur det, som ur en skorsten. Det är en fabrik i miniatyr i en kropp som ska föreställa min. Men fabriker konkurreras ut av andra, de läggs ned. Mitt hjärta förbrukar för mycket energi i slagen det slår. Det slår hårt ända ned i magen.

Mitt hjärtdjur skulle vara ett djur som gräver tunnlar för att skydda sig, ett djur som släcker alla lampor och tyst inväntar natten.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar