Iklädd endast raggsockor och skjorta går hon runt i sin lilla lägenhet. Den är bara tjugosju kvadratmeter men känns stor som en herrgård. Hon bakar bröd för att ha någonting att göra. Glömmer bort att salta men gråter istället ned i degen. Tänker att det kanske jämnar ut sig då. Hon bakar bröd för att doften ska sprida sig i lägenheten, så att det ska dofta som det gör i ett hem. De flesta platser där det bor någon på, en hemmadoft. I hennes lägenhet luktar det avskavd målarfärg och vissnade blommor. Någon som kom dit en gång sa att det inte fanns någon speciell doft i hennes hem. Nu kämpar hon för att den doften ska komma fram. Hemmadoften.
Hon spiller mjöl över hela köksbänken och får det över sina kläder, i sitt hår. Hon förvarar ingredienserna i olika plåtburkar för att de ska vara lätta att hålla reda på. Ändå blandar hon ihop rågmjöl med vetemjöl med grahamsmjöl. Brödet blir inte alls lika bra som det hennes mamma gjorde om söndagarna när hon var barn. Det brödet hade en spröd yta, aningen hård att bryta igenom men inuti fanns det mjuka, varma, goda. Bröd med linfrön och solroskärnor. Bröd som smakade hemma och fick deras radhus att dofta som ett hem ska göra. Hon saknar hemmadoften, hon saknar sin mammas hembakade bröd. Hon saknar att gå upp om morgonen och höra hur hon knådar degen mot bänken i köket, låter den jäsa i exakt en halvtimme för att sedan ställa in den i ugnen. Hon saknar att få hembakat bröd till söndagsfrukost. Hembakat bröd och apelsinjuice eller en liten kopp te.
Nu dricker hon te för att ha någonting att göra. Hon dricker kopp efter kopp när hon väntar på degen. Hon dricker fler koppar när hon tittar ut genom fönstret och ser snön lekfullt yra över den mulna himlen. Hon dricker te för att det tar åtminstone några minuter att göra och sedan ytterligare några minuter att dricka upp. Upprepar proceduren igen. Väntar på att hemmadoften ska infinna sig i hennes tjugosju kvadratmeter stora lägenhet.
Hon väntar och väntar men den infinner sig aldrig.
fin blogg!
SvaraRadera