110311 jag drömde en sådan märklig dröm i natt

Beställer böcker för att väcka liv i mig själv. Målar med vattenfärg för att se någonting annat än svartvitt. Gråter för ofta, skrattar för sällan. Äter för mycket, dricker för lite. Har så svårt för att vara ensam. Tänker dåliga tankar, de har fastnat i mina blodkärl. Jag vill ge mig ut. Inte sitta ensam i en tom lägenhet och fylla hela kroppen med oro. Försöker lyfta mitt tunga hjärta men min kropp är för svag. Drömmer fortfarande mardrömmar. I natt drömde jag att jorden skulle gå under. Min bror, min mamma och jag låg i min mammas säng och jag var rädd. Fruktansvärt rädd. Så rädd att det kändes i min fysiska kropp, inte bara den som befann sig i drömmen. Vi kröp ihop under täcket för att trösta varandra. Vi hade ingenstans att ta vägen. Människor gömde sig i kyrkor, skyddsrum, bar vita masker som täckte deras munnar. Ingen visste hur men jorden skulle gå under. Kanske av en flodvåg. Kanske av en meteorit. Kanske skulle det bara vara vårt eget fel. Jag vaknade innan katastrofen inträffade.

Idag har en jordbävning i Stilla Havet utlöst flodvåg. Människor är rädda. Deras hus dras med vågorna och de är hotade till livet. Jag känner mig hjälplös, liten.