ser ihåliga ögon tysta tomma läppar som vill skrika spegelbilden av min kropp vår kropp ja den vi delade som en bit bröd och det var inte meningen att du du du skulle se vad jag blivit vem jag förblivit och för alltid kommer att vara du skulle bara komma hit för att passera genom mina portar lämna ett mynt och sedan gå lämna mig ifred igen lämna mig i den värld den stad som är tom där jag är ensam du känner inte mig du ignorerar mig du vill aldrig mer prata med mig jag vet det jag ser det i dina ögon hur du väljer dina ord så gå gå gå då du slår på gonggongen och nästa era börjar -
för dig
fastän jag fortfarande är fast och ingen inget kan ta mig härifrån när natten ligger tung över mitt bröst och alla broar är försedda med eld som hela tiden sprider sig träet har druckit all bensin men vem är jag att säga nej när du ser på mig vem är jag att starta min egen era min egen tid mitt eget liv det är svårt ibland har jag ingen att ty mig till ibland somnar jag ensam i varma lakan och vaknar känner gropen i bröstet att inte finna tröst om morgonen ska man vara ren fri en ny människa varje morgon är en ny start jag vaknar oftast i ett mörker i en rädsla ur en mardröm och jag borde börja om men hur ska jag kunna börja om hur ska jag kunna lämna det som varit
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar