I mina tankar är han lejonhjärta för han tog min hand och han kysste mig fast jag vet att innerst inne vågade han nog inte egentligen. Han var modigare än jag. Och i min mage trängs alla känslor, det kanske blir lite för många till slut. Glädje blandas med oro, saknad med längtan och förväntan med sorg. Världen fick för sig att hända i exakt samma sekund och nu vet jag inte riktigt hur jag ska förhålla mig till den. Så jag lyssnar på Joni Mitchell. Vill dra ned persiennen, dra täcket över huvudet och dras in i drömmar. Tänker på Paris dit jag åker om några dagar. Tänker att det är bättre att sova två än en. Tänker att imorgon ska främmande människor döma det som i nio år varit vårt hem. Mamma tänker på vad som ska hända ifall vi inte får lägenheten såld. Sedan bokar hon hotellrum inne i stan. Säger att vi städar klart och sen åker vi dit, låter lägenheten sköta sig själv ett dygn. Jag tänker att hon är tokig, min mamma har blivit tokig. Hon säger att det får man väl vara ibland och jag skrattar och säger ja. Allt är tokigt ändå. Vänt upp och ned. Det blir svårt att finna ord. Men något jag helt säkert vet är att han har ett lejonhjärta i sitt bröst som slår. Jag har hört det. Låtit huvudet vila exakt precis så nära.
(Och snälla söta rara, kan ni inte berätta tre saker om er själva? Ungefär såhär:
Jag heter Josefin. Idag köpte jag ännu en stickad tröja fastän jag redan har trettio,
igår la jag ordet "styck" i alfapet och fick åttiotvå poäng för det.
I verkligheten är jag mycket mer lättsam än jag verkar när jag skriver här.
Jag är så nyfiken på vilka ni är.)
jag heter paulina. igår gick jag hem tidigare från en fest bara för att få pussa på min pojkvän sedan en halv evighet tillbaka. jag tycker så mycket om att fortfarande känna så mycket för honom. i början av det här året flyttade vi femtio mil ifrån våra familjer och alla vi känner. han får mig att våga så mycket. (oj, det där var kanske mer än tre saker - eller bara en sak, jag vet inte riktigt!)
SvaraRaderajag heter majse. det jag är räddast för i hela världen är att bli sårad men det viktigaste i hela världen tycker jag är att trotsa sina rädslor så nu har jag bestämt mig för att våga ge ut mig själv med risken för att bli sårad ändå.
SvaraRaderaheter ju vicky. drömmer drömmar jag inte vet om jag vågar lite på att jag kommer kunna uppnå. har precis kanske blivit kär i en person som jag inte kanske borde bli det i - tar ut ångest i förskott som alltid alltid men fortsätter drunkna i samma ögon (han är nog också en av dom ouppnåeliga drömmarna fast på ett annat sätt). och så har jag precis blivit förkyld. flyttade precis till en varm medelhavsstrand där linne i slutet på september är helt lagom men så nattbadade jag i havet igår och nu är det kört. så nu går jag och lägger mig, med snuva och ångest i kroppen.
SvaraRaderaJag är L. Jag är nog mer kär i kärleken än i personer, så jag går mest runt och är kär hela tiden utan att det finns någon som får mitt hjärta att hoppa över slag. Jag vill att Yann Tiersen ska skriva soundtracket till mitt liv. Det finaste ordet jag vet är nyckelben, inte bara för att det betyder det vackraste benet i hela skelettet, utan också för att det ligger mjukt i munnen, ordet alltså.
SvaraRaderaJag heter Ellen. Människor tror att jag är ambitiös men egentligen är jag mest rädd. Jag hjälper tanter att hitta syltsockret i matbutiken för att känna mig sedd, äter havregrynsgröt till frukost för att sägs vara bra för kroppen, drömmer om närhet men är rädd för att bli besviken.
SvaraRaderaJag heter Emma.
SvaraRaderaNya strumpor och att använda slösaktigt mycket tvål gör mig lycklig.
Romantiserar händer, men glömmer ofta att varenda människa har två utav dem. Missar därav lite för mycket skönhet i vardagen.
Idag blev jag glad då svenskaläraren, tillika stiligaste popsnöret, skrev "Mycket bra dikt!" om ett stycke jag skrivit. Han strök under ordet bra tre gånger. (Han har alldeles förträffligt vackra händer.)
Jag heter malin. Igår åt jag för många ostmackor och fick ont i magen. Det blir alltid så.
SvaraRaderaEn av mina bästa drömmar handlar om ett litet hus i fjällen med hjortron och fiske och långfärdsskidor och fyra barn men hemstickade mössor. (Jobbar på att övertala min flickvän. Hon vill flytta till L.A...)
Jag kan inte spela saxofon som Charlie Parker.
Jag heter Sofia, igår var inte världens bästa dag så när jag kom hem lade jag mig i sängen och såg regndropparna singla ner för mitt fönster, precis som när man var liten. Idag ska jag må bättre.
SvaraRadera