han går igenom livet rädd i onödan
ser en extra gång över axeln om han ska gå någonstans
slänger blickar överallt
de finns i varje gathörn
ingen annan ser hur han skakar men
jag har listat ut
känner igen fingrarnas darrning jag har haft exakt samma sak
jag vet
om natten tror jag de onda drömmarna kommer tillbaka
skuggvita dimlika en massa utan ljus
och han sover ensam fastän hans son
bor i samma hus
han låter ingen komma in
vill inte visa sig svag
men jag vet
ser hur ögonen förlorat sin glans
huden har blivit äldre tappat färg
alltid samma tankar i hans huvud
varje grånat hårstrå på hans huvud tyder på
att döden kommer allt närmre
han står alltid precis vid kanten
vet att det någon gång tar slut
aldrig kommer han bli redo
rädslan kryper under huden men
den kan ingen se han har dolt den under rockärmen
i hela sitt liv burit huvudet lite högre än alla andra
skrattat ikapp och fått andra att tystna
intresserat lyssna när han talar
men jag vet
rösten skälver inuti
tusen känslor vill komma ut
berätta om rädslan som bor i bröstet
till mig behöver han inget säga
jag har redan listat ut det
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar