301011 fastän vintern närmar sig är jag inte kall jag flyttar söderut

Det är min sista kväll i Täby. Den kommun, det helvete som i nitton år varit mitt hem. Vårt hem. Här har jag vuxit upp. Här har jag blivit lämnad av personer jag trodde var mina vänner, här har jag funnit nya. Här har jag tusentals gånger fallit i bitar, gått sönder.

På väggarna sitter inte längre några hyllor, i garderoben finns inte längre några kläder. Jag ligger i min säng. Läser Jane Eyre, gråter när Mr Rochester äntligen äntligen äntligen friar till Jane. Att det skiljer nästan tjugo år mellan dem spelar ingen roll.

Fann jag henne inte ensam och frusen och utan glädje? Kommer jag inte skydda och älska och trösta henne? Är inte mitt hjärta fullt av kärlek och mitt beslut bergfast? Det kommer att gottgöra inför Guds domstol. Jag vet att min skapare välsignar det jag gör. Hur världen dömer, det bryr jag mig inte om. Människors åsikter - dem trotsar jag.

I bakgrunden spelar jag Lars Winnerbäcks Singel. En skiva som spelats många gånger i det rum jag tillbringat hundratals nätter i. Lakanen i min säng är skrynkliga men det spelar inte längre någon roll. Under sängen har det samlats massor av damm men det gör ingenting.

Mamma är i köket, hon lagar mat och min bror kommer hit alldeles strax. Det är min sista måltid i den här lägenheten. Jag ska nu spendera min sista natt här. Från och med imorgon kommer jag enbart komma hit på besök. Mitt hem finns snart på en annan plats, även om jag för tillfället känner mig en aning hemlös.

Det är en efterlängtad förändring. Ni har säkert förstått det. Ändå är jag lite vemodig ikväll. Hur mycket jag än avskytt stämningen här, människorna här, att bo här så har det ändå varit mitt hem. Att allt har ändrats märks tydligt nu. Det gör mig ingenting. Jag har länge varit redo att gå vidare. Jag är inte rädd. Allt det onda lämnar jag bakom mig. På andra sidan tunnelbanelinjen finns ljuset.

Inte längre är jag ensam och frusen och utan glädje. Jag är skyddad och älskad och vet var jag kan finna tröst. Mitt hjärta är fullt av kärlek. Hur världen dömer, det bryr jag mig inte om.