Jag längtar efter stjärnklara nätter, ljudet från vågor som slår in mot land, att vakna utvilad om morgonen, snö, någonstans att ha mina kläder, att åka iväg till en annan platsoch bara vara, solsken, att ta promenader tillsammans med någon, varm hud -
ingen sol väcker mig om morgonen
det har varit grått i flera dagar nu
och jag är så fruktansvärt trött
Det syns i hela min varelse. Inget ljus finns i mina ögon. En slöja hänger över mitt ansikte, min spegelbild är suddig. Kanske blir jag skarp snart; när morgonen inte längre är lika svart, när tankarna inte längre är så trötta, när stjärnorna står starka på himlen igen. Till och med min röst är lite svagare nu men jag hoppas att den snart kommer tillbaka. Inte för att jag har så mycket att säga. Men ändå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar